Stolt matte

En regnig promenad med posering på en sten, ide´n kom dom med själva.
Det var sen bara att säga åt dom att stanna kvar.
På kvällen i regnmörkret träffade vi på ett gäng harar. Först tre i grupp ca 20 meter bort och det var ju lite jobbigt, det ryckte lite i kroppen på Smulan men det gick jättebra. Strax efter hoppade en hare förbi framför näsan på oss och den var inte mer än max 10 meter bort, det gick bättre än dom tidigare tre men då hade vi verkligen kontakt med varandra.
Kolan har ju tidigare satt fart på harar som kommit i vägen, inte jagat utan bara flyttat på dom lite.
Hon halkar ju med på ett bananskal när jag jobbar med Smulan så hon tittar numera bara på hararna.
Bägge var ju självklart lösa :)
I slutet av promenaden mötte vi en liten udda grupp. Husse med collie, sheltie och en svart-vit kanin, alla fyrbenta i koppel. Det såg verkligen lite kul ut när dom gick iväg när vi hade passerat :)

Spår i hällregn

Visste inte hur det skulle gå med spårandet i regnet.
Jag underskattar dom samtidigt som jag kommer på att jag lägger alldeles för svåra spår.
Det är svängar åt alla möjliga håll och idag krånglade jag till det extra genom att snirkla runt vattenpölar i skogen. Dom lyckades lösa mina tokigheter prickfritt.
Undrar hur det skulle gå om vi följde "boken"?
Längtar efter att gå en spårkurs med Smulan under våren.
Kolan är så härlig i sitt spårande, hon far fram som en liten iller bland snåren och bara vibrerar när hon väntar på att få dra iväg.
Nu är det natti.

Skogen med Maria

Regndisigt och slaskigt men det är i alla fall skönt att lufsa runt i skogen med en liten flock.
Tråkigt nog så luktar Smulan tydligen forfarande jättegott efter löpet så nästan halva styrkan fick vända i skogen för att kärleken gick lite över styr:(.
Det blev lite tokigt, men Maria och jag fortsatte och vimsade runt lite på känn, inget vilse här inte:) Att sen lyckas med en promenad bland diken och dyngpölar utan bad är en höjdare:)
Hon har inte mycket till eget "revir" min lilla Smula.
Vid poseringen för lite foton så satte hon sej nästan på Xena.
Xena är verkligen tålmodig med min lilla terrorist, visst ska hon uppfostras men det görs himla snyggt. Natti.

Skönhetssömn

Efter en evighetslång pälsvård - enligt både Smulan och mej så gick hon och lade sej på sin favoritplats.
Blockerande ytterdörren med hakan på nedersta trappsteget.
Det ser obekvämt ut men så här ligger hon ofta.
Typiskt nog så är den friserade sidan under henne:)
Hon är lyckligt ovetande om att den andra halvan också ska gås igenom, vad elak jag känner mej.

Äntligen snö-busväder

Bägge hundarna har farit runt som tokstollar i snön idag.
Skönt att äntligen slippa slasket om det så bara är för ett par dar.
Vi får passa på att vara ute extra mycket och bara njuta och önska mera snö.

Spår

Satt i natt med min Topbild och det funkade ju inte alls som synes. Det får se ut så här tills jag orkar göra ett nytt försök. Bilden drog ut sej hur jag än bar mej åt. Försökte sätta tillbaka den tidigare bilden och då drog den också ut sej. Bläää!

La två spår i snöslasket. Dom var jätteduktiga bägge två och så ivriga att jag fick springa för att hänga med. Gick spårkurs med Semlan hos Lasse och han tjatade alltid om att man skulle lita på hunden. Jag har haft jättesvårt för det men idag är jag riktigt stolt för när jag inte lägger mej i så är ju Smulan jätteduktig. Det blev ett par varv extra runt ett litet träd, nästan lite yra blev vi :), men vi tog oss vidare.
Här väntar Kolan och Smulan på att spåret ska lägga sej lite.

Nyårsdag

Smällarna i natt gick bra, värre var det med alla färger, tjut och knastrandet.
Smulan tyckte att det var lite obehagligt men inte så illa.
Kolan som för ett par år sen var skotträdd reagerade inte alls.
Skönt att det kan gå åt rätt håll.
På promenaden gjordes ett riktigt fynd, en vante.
Typiskt overall-väder men vi struntade faktiskt i det :)